• Logga in


Vad bubblar kring hållbara leverantörskedjor?

GreenChain i Almedalen

En femtedel av alla nära 4000 evenemang i Almedalen handlade om hållbarhet, och berörde allt från flyktingkrisen och klimatfrågan till personligt ledarskap för hållbara chefer och yoga.

Vi plockade upp flera intressanta saker för oss som arbetar med att förbättra förhållandena i globala leverantörskedjor.


Ny ILO konvention för Global Supply Chains?

Handel och fler arbetstillfällen bidrar till välstånd och utveckling, men samtidigt finns allvarliga problem med låga löner, slavliknande förhållanden och farlig arbetsmiljö i de globala produktionsnätverken. Hälften av alla arbetstagare i världen har osäkra arbetsförhållanden. Särskilt utsatta är de som inte arbetar i sitt hemland, s k migrantarbetare som idag uppskattas till 150 miljoner människor av ILO.

Dessa stora och komplexa frågor är svåra för företag att komma till rätta med på egen hand, via t ex leverantörskrav och revisioner. Möjlighet för anställda i låglöneländer att organisera sig och förhandla kollektivt är en viktig pusselbit för att åstadkomma breda förbättringar av arbetsvillkor. Men den fackliga röreslen är alltmer utsatt och Världsfackens globala rättighetsindex pekar åt fel håll. Inom ILO fördes i juni förhandlingar om hur mänskliga rättigheter i arbetslivet kan respekteras i de globala produktionskedjorna och där nya bindande regler för regeringar har förts upp på agendan. De fackliga representanterna vill se regler som gör det tydligt att ansvaret för företagens produktion ligger på det upphandlande företaget.

Regeringens intitativ Global Deal, som vill bidra till att sprida den svenska modellen för samverkan mellan arbetstagare och arbetsgivare är också ett initiativ som pågår för att skapa bättre villkor i leverantörsleden genom att stärka fackliga rättigheter.


Inköp och upphandlingsfunktionen: förändring krävs för att bli strategiskt verktyg

Möjligheterna att bidra till miljöanpassade produkter och bättre levnadsvillkor globalt genom kloka inköp är stora. Men ledning och inköp måste ta ratten och driva frågorna kring hållbara leverantörskedjor för realisera konkreta förbättringar i produktionsleden. Inköps resa mot att bli ett sådant strategiskt verktyg var en fråga som diskuterades flitigt i Almedalen. Inte minst i anslutning till regeringens nationella upphandlingsstrategi som lanserades i början av juli. Den fastslår att offentliga upphandlingar ska användas både för att stödja regeringens övergripande prioriteringar, sysselsättning, klimat och miljö, men också för att nå kommuners och myndigheters egna verksamhetsmål. Strategin beskriver att upphandling ska vara en strategisk funktion där myndighetsledningen måste ta ansvar för att verksamhetens mål genomsyrar hela upphandlingsprocessen (läs ge resurser, kompetensförsörjning och långsiktiga riktlinjer till upphandlare). De sju målen inom strategin berör bland annat ökad innovation, och miljömässigt och socialt hållbar upphandling.

Upphandlingsfunktionen bör sitta med i ledningsgruppen menar många, men också bli bättre på att själva lyfta fram möjligheterna och nyttan med upphandling. Dessutom kommer det att krävas ny kompetens för upphandlare och inköpare. Det är inte längre bara juridik och affärskunskap som krävs, utan också insikter om teknik, nya lösningar, innovations- och utvecklingsarbete, miljö och etik. Hur ska riskminimerande jurister våga experimentera med innovationsupphandling? Hur ska affärsdrivna inköpare ta hänsyn till de mjuka frågorna? Vi är med om en förändring i synen på vad inköpsfunktionen ska användas till och hur, där ett integrerat arbete med hållbarhetsfunktionen är centralt för att lyckas.


Gemensamt värdeskapande i nätverk: Cirkulär ekonomi och Agenda 2030

Cirkulär ekonomi och de globala målen för Agenda 2030 ramade förstås in många seminarier och mötesplatser i Almedalen. Båda koncepten kommer att få stor betydelse för arbetet med gemensamt accepterade ramverk att förhålla sig till i arbetet med hållbara leverantörskedjor. I genomförande av ramverken kommer det att krävas ännu mer samverkan och partnerskap inom och mellan branscher, och mellan företag, offentlig verksamhet och biståndsvärlden.

De nya hållbarhetmålen inom Agenda 2030 är inte formulerade för bara för utvecklingsagendan eller för fattiga länder, utan är giltliga för alla, inte minst för näringslivets hållbarhetsarbete. Det är 17 mål som ska avklaras på bara 15 år. Företag är handlingskraftiga snabba och skapar idag huvuddelen av alla jobb globalt. Det finns därför stora förhoppningar kring vad näringslivet kan åstadkomma för agenda 2030.

Även cirkulär ekonomi är ett område där förhoppningarna är stora på att näringslivet ska kunna bidra till innovationer och nya resurseffektiva produkter och lösningar. Just nu diskuteras det flitigt i hållbarhetsvärlden om vad begreppet innebär, vilken väg som är framkomlig och vad EU:s kommande paket för cirkulär ekonomi kommer att innebära konkret.

Samverkan, partnerskap, gemensamma målsättningar och öppenhet är ord som hela tiden återkommer i dessa sammanhang. Det är centralt att hitta former för gemensamt värdeskapande och samarbeten, där konkurrens och affärshemligheter kan läggas åt sidan för en stund. Ramverken ger en plattform för detta med gemensamma begrepp och viljeyttringar.

Sidas nätverk Swedish Leadership for Sustainable Development är ett exempel på ett sådant nätverk, där ambitionen inte är att bara ta upp frågor där samsyn finns.

- Vi börjar nu känna så mycket tillit för att också kunna adressera de svåra frågorna i den här gruppen, till exempel skattefrågorna, sa Sidas generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka under ett seminarium om Agenda 2030-målen i Almedalen.